- Har ni träffats då? frågade jag.

- Ja då, sa Tea. -jag kan ringa honom så får han komma hit och du får träffa honom.

- Det vore jättekul, sa jag och Tea gick ut i hallen och ringde.

Tjugo minuter senare ringde det på dörren. Tea sprang och öppnade och jag stod bakom henne. Så stod han där. Den sötaste killen jag någonsin sett. Han hade mörkt brunt hår och djupa bruna ögon och ett vackert leende.

- Hej Tea, sa han och log. Så fick han syn på mig och sträckte fram handen.

- Teo, sa han. Jag tog hans hand.

- Hej jag heter Natalia....

Teo:

-Hej jag heter Natalia,sa hon och tog min hand.

Jag kunde inte släppa blicken från hennes bruna ögon,de glittrade i ljuset från fönstret.

-Ehm,vill vi ha nått att äta eller dricka,avbröt Tea.

-Okej,svarade Natalia och följde efter Tea in i köket.

-Bor du här i Atlanta,frågade jag.

-Nee,jag bor i Los Angeles men är här för att hälsa på Tea.-Du då?

-Okej,jag har bott här i 10 år snart,svarade jag och tog emot drickan av Tea.

Tea:

Det verkade inte som om Teo överhuvudtaget visste att jag fanns här,han kom alltid på nya saker att prata med Natalia om.

-Ska vi hitta på nåt kanske,frågade jag.

-Nee,vi kan sitta här och prata,sa Teo innan nån annan hunnit säga ett pip.

- Men vi kan väl dra ner till stranden istället,föreslog Natalia och kollade först på mig och sen på Teo.

-Visst,svarade både Teo och jag.

-Jag har två bikini ifall du behöver låna Natalia,sa jag.

-Har du,vad snällt,svarade hon.

-Och jag,frågade Teo.

-Men du kan väl gå till dig och byta om så ses vi på stranden om 30 minuter,föreslog Natalia.

-Okej,svarade Teo.-ses sen då!

Natalia:

Han Teo verkade lite skum,han var väldigt på eller vad man ska säga.

Han hade alltid ett ämne att prata om.

-Du,den där Teo,började jag.

-Jaa,vad är det med honom,svarade Tea.

-Äsch inget,svarade jag.

-Okej,men du kan ta den här,sa hon och tog fram en blå bikini.

-Tack,jag byter om i badrummet,sa jag.

30 minuter senare:

Tea:

Vi hade lagt ut handdukarna och lagt oss till rätta.

Solen brände och det var varmt ute,alla var i vattnet eller så satt de i en stol i skuggan.

-Hörni,jag går ner och doppar mig,sa Natalia och tog av sig sina  solglasögon.

-Jag hänger på,svarade Teo snabbt.

-Jag med,sa jag och kollade på Teo som genast sprang fram till Natalia och gick onödigt nära henne.

''låt inte samma sak hända som med alla andra killar jag gillat'',tänkte jag.

För varenda gång jag gillat nån kille och han börjat gilla mig,så är det såklart att han träffar Natalia och faller pladdask för henne.

-Aaaah,det är ju svinkallt,utbast Natalia när hon nuddat vattnet med foten.

-Lika mesig som alltid,sa jag och puttade till henne i sidan.

-Äh,skitsnack, svarade hon och räckte ut tungan.

-Bevisa det,sa jag och gick lite längre ut i vattnet.

Hon kollade allvarligt på mig men gick sedan längre ut i vattnet,hon stannade när vattnet nådde midjan.

Hemma:

Natalia:

Teo satt i soffan och pillade med knappen på sina byxor.

Det var tyst en lång stund innan Tea avbröt.

-Jag går på toa bara,sa hon och gick mot badrummet.

Jag satt där i fotöljen och kollade mig omkring.

Jag såg i ögonvrån att Teo kom närmre och satte sig på kanten av fotöljen.

-Vad gör du?, frågade jag och kollade upp mot honom.

-Schhhh,sa han och satte fingret över mina läppar innan han pressade sina mot mina.

-Jag kände en obehaglig känsla men gjorde inget åt det förrens jag såg Tea stå i dörröppningen.

Jag puttade bort Teo och han kollade frågande på mig.

Han såg att jag hade blicken bakom honom och han vände sig om.

Han mötte Teas ledsna med arga ansikte.

-Jag ska nog gå nu,sa han och gick med snabba steg ut ur huset.

Jag reste mig upp.

-Hur kunde du?!,skrek Tea.

-Jag gjorde inget jag lovar,han kom och satte sig brevid mig och sedan pressade han bara sina äckliga läppar mot mina.

-Det spelar ingen roll vad som hände,jag visste att det skulle bli såhär,sa hon och såg riktigt besviken ut.-Varje gång jag gillar en kille så ''presenterar'' jag honom för dig,och det trodde jag var bra!, men jag får aldrig ha någon kille ifred innan han faller för dig!du har allt en kille vill ha,jag kan inte ha en enda kille i närheten utan att alla klänger på dig!

-Jag visste inte att det var så du kände,sa jag och mötte hennes ögon som var fyllda med tårar.

-Men nu vet du det ,så nu kan du gå härifrån!,sa hon.

-Men...

-Nej, gå härifrån,skrek hon och pekade mot dörren.

Jag protesterade inte utan gick mot dörren och sedan öppnade jag den och gick ut.

Tea:

Jag hade nyss bett min allra bästa vän att gå,det här som skulle bli de 2 bästa veckorna i mitt liv,de var förstörda!

''Men vart ska hon sova,hon har ju ingenstans att ta vägen'',tänkte jag.

Jag måste hitta henne.

Jag tog på mig mina skor och jacka och gick ut.

Jag skulle precis börja gå innan jag ser henne sitta där på bänken.

Jag gick sakta fram till henne,hon satt med ryggen mot mig så hon såg inte att jag kom.

När jag stog precis bakom henne såg jag att hon sms:ade med någon,det var Zach.

''hon kommer aldrig förlåta mig'',stog det.

Emma.

Det var en ganska lång del...den får ni för att det har varit världens sämsta uppdatering!

-Det är synd att du har pojkvän,sa hon när vi satt i bilen.

-Jaha,sa jag och kollade fundersamt på henne.

-Jaa,det finns väldigt snygga killar här,sa hon.

-Jaha,jaa det var ju synd.

''Jag har Tea bredivd mig,solsken dagen lång och sommarlov,kan det bli bättre'',tänkte jag

Tea:

Natalia hade äntligen kommit! Jag hade väntat i en evighet på att hon skulle komma, sen hon skickade ett sms om att hon skulle komma. Jag hade saknat henne så mycket att jag nästan började gråta, men jag gjorde det inte. Det vore ju löjligt. Nu satt vi på stranden och hon tittade på alla killar som gick förbi.

- Du hade rätt, sa hon och fnittrade lite. -det finns snygga killar här.

- Ja vet, sa jag och log. -jag sitter ofta här och tittar på dem, men jag har aldrig vågat prata med någon av dem. Natalia pekade på en kille som satt framför oss.

- TItta på honom, viskade hon. -gud, va snygg! Hon föll in i en dagdröm. Jag viftade med handen framför henne.

- Dröm inte för mycket bara, sa jag. -du har faktiskt kille.

- Jag vet, sa Natalia. -men det har varit mycket krångel där hemma.

- Vad menar du? frågade jag. Natalia suckade.

- Det är en lång historia, jag ska inte tråka ut dig med sånt, sa hon. Men när hon såg hur nyfiken jag var sa hon:

- Jag berättar hemma hos dig.

Natalia:

När vi kom hem från stranden fick jag för första gången se Teas hus. Det var ganska stort och väldigt fint. Hon hade ett stort rum på övervåningen där väggarna var fulla av affischer på killar.

- Sen när började du intressera dig för killar? frågade jag.

- Sen jag flyttade hit, log Tea. -jag har märkt att vissa killar faktiskt inte är idioter. Jag himlade med ögonen.

- Trodde du det? frågade jag.

- Snälla, sa Tea. -killarna i skolan, tycker inte du att dem var idioter?

- Vissa kanske, sa jag. -men vissa är faktiskt helt okej.

- Som Josh och Zach? frågade Tea.

- Ja, dem är ju helt okej, sa jag. -fast jag har sett sidor hos dem som jag aldrig sett förut.

- Har Zach någon hemliget? frågade Tea nyfiket. Jag väntade med att svara. Skulle jag berätta för Tea hur Zach hade det hemma? Nej, han ville ju hålla det hemligt så det var bäst att hålla tyst om det.

- Nej, sa jag. -inga speciella. Tea sjönk ihop i sin säng.

- Du fattar inte hur lycklig du borde vara, suckade hon. -det är min dröm att ens få prata med Zach.

- Han är inte så perfekt som alla tror, sa jag.

- Nehe? sa Tea. -vad är det med honom?

- Nej, inget.. sa jag. -det är bara så att han är precis som alla andra.

- Okej, sa Tea. -du vet att du kan berätta för mig, jag kommer inte att berätta någonting och dessutom så åker jag inte till Los Angeles för att sprida ut en hemlighet.

- Så du lovar att inte säga någonting? frågade jag.

- Jag lovar, sa Tea.

- Okej, han har problem hemma, sa jag. -hans föräldrar bråkar hela tiden, det är faktiskt jätte synd om honom... Tea tittade förvånat på mig.

- Det trodde jag inte, sa hon.

- Det är bara du och jag som vet, sa jag. -så du får absolut inte berätta för någon.

- Nejdå jag ska inte berätta för nån, sa Tea och log. -lita på mig.

- Klart jag litar på dig, sa jag. Och så dök plötsligt en fråga upp i mitt huvud.

- Har du någon kille då? frågade jag.

- Nae, sa Tea. -men jag gillar en kille och jag tror att han gillar mig..

- Har ni träffats då? frågade jag.

- Ja då, sa Tea. -jag kan ringa honom så får han komma hit och du får träffa honom.

- Det vore jättekul, sa jag och Tea gick ut i hallen och ringde.

Tjugo minuter senare ringde det på dörren. Tea sprang och öppnade och jag stod bakom henne. Så stod han där. Den sötaste killen jag någonsin sett. Han hade mörkt brunt hår och djupa bruna ögon och ett vackert leende.

- Hej Tea, sa han och log. Så fick han syn på mig och sträckte fram handen.

- Teo, sa han. Jag tog hans hand.

- Hej jag heter Natalia....

By Isabelle!

Denhär delen blev inte så lång. Igår hade jag skrivit en lång del men då stängde mamma av internet och det blev inte sparat så.. Men aja, det blir en längre del någon annan gång. Kommentera nu :)

 Jag tog upp den och kollade på displayen. Det stod Josh. Jag svarade.

- Vad vill du? frågade jag.

- Zach? frågade Josh förvånat. -jag vill prata med Natalia.

- Varför ringer du efter henne hela tiden? frågade jag. -kan du inte låta henne va någon gång?

- Du har ingenting att göra med dethär, sa Josh irriterat.

- Det har jag visst, sa jag. -du har inget att göra med henne, så låt henne va, hon vill inte ens va med dig.

- Det vill hon visst, sa Josh.

- Nej, sa jag. -du kan väl ta och fråga vem hon gillar mest, vi vet ju båda vad hon svarar.

   (Natalias klänning)

Natalias perspektiv:

Imorgon var det skolavslutning,och efter det väntade ett långt sommarlov!

 Mamma och jag ska åka in till stan idag för att kolla på kläder.

Jag hade ju hittat en klänning tidigare,men jag hade ändrat mig,jag ville inte ha den.

Mamma protesterade men gav sig till slut.

Efter skolan stod mamma på parkeringen och väntade.

-Såå,vad vill du ha den här gången vi kollar då?,frågade hon och suckade lite.

-En klänning,svarade jag bestämt,bättre än förra gången.

Vi gick runt och tittade och efter 2 timmar på stan hade jag hittat den perfekta klänningen.

-Nu får du inte ändra dig,sa mamma när vi satt i bilen påväg hem.-klänningen var inte billig heller,fortsatte hon.

-Nee,nu är jag nöjd,skrattade jag.

Zach:

Jag vaknade och tog en lång varm dusch.

Idag var det skolavslutning,nu skulle man slippa alla jobbiga lärare,läxor och tidiga mornar.

Men tidiga mornar gällde inte mig,jag skulle gå på ett basketläger eller vad man kan kalla det,baket hela sommaren iallafall.

Jag gick fram till min garderob och tog fram min vita skjorta och de svarta byxorna,mamma hade försökt med kavaj,men där gick gränsen...

Kanske när jag tar examen,men inte nu.

1 timme senare:

Jag klev ut ur bilen och kollade mig omkring,det var folk överallt.

Jag tittade efter min klass,för att kunna hitta Natalia lättare.

Tillslut såg jag henne,hon stog där bland alla andra i klassen,hon såg helt fantastisk ut!

Josh:

Jag stod i klumpen utav alla människor,tittade jag bakåt mötte jag Amys barbie ansikte,tittade jag framåt såg Natalia stå och kolla sig omkring.Hon var verkligen vacker idag.

Jag petade henne lite löst på axeln.

-Åh,hej Josh,sa hon och log sitt underbara leende.

-Vad fi...,jag blev avbruten,och gissa vem som kom.

-Zach,utbrast Natalia och slängde sig i famnen på honom.

-Hej,sa han medans han log fånigt mot mig.

Natalia:

Hela avslutningen stod jag bredvid Zach,jag tittade på honom då och då,han var snyggare än vanligt.

Fast han är ju alltid snygg.

När det var slut så ville jag inte släppa taget om Zach,jag visste att han skulle åka på nåt sånt där basketläger eller vad det var,vi skulle inte ses på hela sommaren.

Jag gav honom en lång hård kram innan jag var tvungen att släppa honom.

2 veckor senare:

Jag hade packat allting inför resan,vi skulle åka till Tea,i Atlanta!

Fatta hur glad jag blev när mamma berättade.

Jag hade med mig shorts,t-shirtar,klänningar,linnen och lite allt möjligt.

-Är du redo,frågade mamma och log när vi hade satt oss på våra platser för att vänta på att flygplanet skulle lyfta.

-Jag föddes redo,svarade jag och log ännu större.

Några timmar senare:

Jag stog och väntade på att folk skulle börja röra sig så att jag kunde komma ut ur detta flygplan.

När sedan jag kom ut ur planet rusade jag in till flygplatsen för att möta Tea.

Jag kollade mig omrking och såg henne sitta där,hon höll på med sin mobil.

''pling''

Jag hade fått ett sms,från Tea.

''var är du,jag sitter utanför gaten'',stod det.

''kolla upp'',svarade jag

Hon lyfte huvudet och ett leende spred sig på hennes ansikte.

jag släppte all min packnig och sprang fram till henne.

-Vart ska du?,frågade mamma men hindrade sig när hon såg Tea.

Jag gav henne en lång kram innan vi fortsatte till bilen.

-Det är synd att du har pojkvän,sa hon när vi satt i bilen.

-Jaha,sa jag och kollade fundersamt på henne.

-Jaa,det finns väldigt snygga killar här,sa hon.

-Jaha,jaa det var ju synd.

''Jag har Tea bredivd mig,solsken dagen lång och sommarlov,kan det bli bättre'',tänkte jag

Så kom Josh ut. Han tittade länge på oss innan han gick därifrån med snabba steg.

- Vad var det med honom? frågade jag och tittade bort mot Josh.

- Å inget, sa Zach och tittade på mig med sina vackra ögon. -han är bara avis..

- Avis? frågade jag förvånat. -för vadå?

- För att du är min, sa Zach och kysste mig.

Josh persperktiv:

Jag satt hemma och försökte göra läxan. Det var nästan omöjligt för att jag bara hela tiden tänkte på Natalia. Det kunde inte vara sant, Natalia och Zach. De var tillsammans igen! Jag ryste. Jag hatade Zach, jag forstod inte vad Natalia såg hos honom. Jag kastade pennan i marken och reste mig upp. Det var ju helt sjukt. De var tillsammans. Igen. Jag saknade Natalia så. Varför hade hon valt Zach och inte mig? Vad hade han som inte jag hade? Jag tog upp mobilen ur fickan och slog hennes nummer.

Natalias persperktiv:

'' ring, riiiing '' Jag reste mig upp och tog tag i mobilen som låg på sängen. Det var Josh. Jag tvekade en stund, men sen svarade jag.

- Hej Josh, sa jag. -hur är det med dig då?

- Joo det är bara bra, sa han. -och hur är det med dig?

- Bara bra, sa jag. -jobbigt med alla läxor bara.

- Mm det tycker jag med, sa Josh. Och så tog han ett djup andetag och frågade:
- Och hur är det med Zach?

- Äum.. sa jag och försökte komma på något att säga.

- Jag antar att han mår bra? sa Josh. -nu när han har dig. Jag visste inte vad jag skulle svara.

- Är du kvar? frågade Josh tillslut.

- Jaa.. sa jag. -jag vet bara inte vad jag ska svara.

- Du, får jag fråga en sak? frågade han.

- Visst, sa jag.

- Vad har Zach som inte jag har? frågade Josh. Jag blev helt stum. Vad skulle jag svara på det.

- Asså jag... började jag men tystnade snabbt. Josh väntade på ett svar.

- Jag vill bara veta, sa han.

- Det är bara så, sa jag. -jag vet faktiskt inte varför.

- Ska ni tillbringa hela sommaren tillsammans nu då? frågade han.

- Jag antar det, sa jag. -varför är du så nyfiken?

- För att jag älskar dig Nat! sa Josh. -jag vill ha tillbaka dig, konstigt nog ännu mer nu när du är med Zach.

- Men Josh det funkar inte så, sa jag.

- Jag vill bara veta, sa Josh. -vad han har som inte jag har. Jag förstår inte... Det var en av de saker som jag inte kunde förklara för Josh, så jag hade ingen aning om vad jag skulle säga.

- Josh, jag måste lägga på nu, sa jag.

- Okej Nat, sa han. -älskar dig.

Jag tänkte mycket på vad Josh sagt senare på dagen. Egentligen förstod jag inte, varför ville alla killar ha mig? Jag knackade på hos Zach och hans pappa öppnade.

- Hej, sa han och så ropade han in:
- Zach, det är någon som vill träffa dig. Zach kom springande nerför trappan och log när han fick syn på mig.

- Hej Natalia! sa han glatt och kramade om mig. -vad kul att du kom!

- Jag hade tråkigt, så jag tänkte komma och hälsa på, sa jag.

- Kom, vi går upp till mitt rum, sa Zach och drog mig med sig.

- Jag ska bara stänga av datorn, sa han och jag satte mig på hans säng. Utan att jag märkte det ramlade min mobil ut ur min ficka och hamnade på täcket.

- Jag måste gå på toa, sa jag.

- Visst, sa Zach. -du vet, längst bort till höger. Jag reste mig och gick bort mot toaletten.

Zachs persperktiv:

Jag satte mig på sängen och väntade på att Natalia skulle komma tillbaka. Så fick jag syn på hennes mobil som låg på täcket. Skulle jag kolla igenom hennes sms? Nej, det vore för taskigt även fast jag var nyfiken. Så plötsligt började den ringa. Jag tog upp den och kollade på displayen. Det stod Josh. Jag svarade.

- Vad vill du? frågade jag.

- Zach? frågade Josh förvånat. -jag vill prata med Natalia.

- Varför ringer du efter henne hela tiden? frågade jag. -kan du inte låta henne va någon gång?

- Du har ingenting att göra med dethär, sa Josh irriterat.

- Det har jag visst, sa jag. -du har inget att göra med henne, så låt henne va, hon vill inte ens va med dig.

- Det vill hon visst, sa Josh.

- Nej, sa jag. -du kan väl ta och fråga vem hon gillar mest, vi vet ju båda vad hon svarar.

Framåt filmens slut blev jag bara tröttare,och tröttre.

Tillslut somnade jag tryggt,med huvudet lutat mot Zach's axel.

Zachs persperktiv:

Jag reste mig trött upp och tittade på klockan som hängde på väggen. Jag ruskade om Natalia som låg brevid mig.

- Du måste vakna, vi måste till skolan, sa jag.

- Jag vill inte till skolan, sa Natalia trött. -jag vill vara hemma med dig... Jag försökte få henne att sätta sig upp men hon låg envist kvar i sängen.

- Kan vi inte vara hemma? frågade hon. -jag orkar inte... Jag kysste henne på pannan och reste mig upp för att byta om. Det fick bli en t-skirt och jeans, jag hade inte tid över att fundera på vad jag skulle ha på mig.

- Jag fixar fruktost, sa jag åt Natalia och gick ner till köket.

Josh persperktiv:

Jag satt och räknade matte när plötsligt dörren öppnades. Zach kom in, lika självsäker som alltid satte han sig vid bänken brevid mig och struntade i mattelärarens kommentarer.

- Jag kan ta kvarsittning sen, sa Zach med en suck och tog upp matteboken och en avbruten penna. Det var något som jag inte gillade med honom, det var kanske hans attityd eller att han hade tagit Natalia från mig. Men nu var det i alla fall slut mellan dem. Jag blängde på honom. Tydligen märkte han det för han vände snabbt huvudet emot mig.

- Varför tittar du på mig? frågade han.

- Varför kommer du alltid försent? frågade jag. Zach flinade lite.

- För att jag var tvungen att fixa frukost åt Natalia. Hela min värld stannade.

- Vad menar du? frågade jag.

- Vad tror du jag menar? frågade Zach. -hon var hemma hos mig igår, vi såg på film, skräckfilm, och så sov hon över.

- S.. sov hon över? frågade jag stammande. Zach nickade.

- Vart sov hon? frågade jag plöstligt. Det hade bara kommit. Zach log lite elakt.

- I min säng, sa han. Jag vände bort blicken. Var dem tillsammans igen? Bara sådär..? Det var massor jag ville fråga, men innan jag hann säga något började Zach prata.

- Aja, nu ska jag koncentrera mig på matten, sa han. -så nu får du va tyst. Jag va motvilligt tyst, även fast alla frågor ekade i mitt huvud.

Natalias persperktiv:

Jag stod och väntade på Zach utanför klassrummet han var i. Han skulle kommit för fem minuter sen, men som vanligt drog läraren över på lektionen. Men jag väntade tålmodigt. Så öppnades äntligen dörren och Zach kom ut. Han lyste upp när han fick syn på mig.

- Natalia, sa han glatt och höll mig tätt intill sig. Så kom Josh ut. Han tittade länge på oss innan han gick därifrån med snabba steg.

- Vad var det med honom? frågade jag och tittade bort mot Josh.

- Å inget, sa Zach och tittade på mig med sina vackra ögon. -han är bara avis..

- Avis? frågade jag förvånat. -för vadå?

- För att du är min, sa Zach och kysste mig.

- Zach, sa Amy otåligt. -gillar du honom fortfarande? Det tog ett tag innan jag svarade.

- Ja, sa jag tillslut. -det gör jag. Det gjorde bara Amy mer argare.

- Synd, sa hon. -för Zach är min, du kan inte tro att du bara kan komma och ta honom, fattar du det?! Hon gick iväg utan att låta mig svara. Jag stod tyst kvar, men tankarna for omkring i huvudet.

''gillade jag verkligen Zach?''

''han gillade mig...''

''jag gillade honom''

''jag måste bli tillsammans med honom igen..''

Zachs persperktiv:

Jag kunde inte rå för det, men jag saknade verkligen Natalia. Det var som om att när jag inte hade henne ville jag bara ha henne mer. Cameron var säkert trött på att jag bara pratade om henne men det var det enda jag kunde komma på att prata om.

-Okej kompis,du måste sluta snacka om tjejen nu,utbrast Cameron helt plötsligt.

-Men det är inte så lätt som du tror,svarade jag och med en suck satte jag mig i soffan.

-Jag vet,men hon är det enda du pratar om hela tiden,det är bara Natalia,Natalia,Natalia...jag känner inte igen dig längre,sa han och man såg att han menade vad han sa.-Jag måste gå,vi ses imorgon.

När han hade gått ut genom dörren ringde min mobil,jag tog upp den ur min byxficka och kollade på displayen.

''Natalia<3'',stod det.

Natalia:

Jag hade bestämt mig för att ringa honom,eller ska jag sms:a,nee jag ringer,eller föressten,jag sms:ar.

Nee,nu ringer jag,jag tvekade men slog sedan numret.

''Klockan var runt sju så han borde inte sova iallafall'',tänkte jag.

*piiip,piiiip,piiip*

signalera gick,och sedan hörde jag hans röst.

-Hallå,svarade han.

-Hej,det är jag,igen.-Jag ska säga det här ganska snabbt,jag pratade med Amy-ovanligt,jag vet- men jag såg henne på stranden och så gick jag fram och ja...,sa jag lite för snabbt. 

-Okej,fortsätt,sa han och skrattade lite.

-Joo saken är att hon sa något som fick mig att vakna till,du vet att jag gillar dig,och jag ska inte avslöja vad hon sa exakt men en sak hon sa var att det enda du pratade om var mig,jag gör detsamma fast jag tänker på dig,inte pratar...

-joo,det är väl sant,sa han.

-Väl?,kommenterade jag.

-Det är sant,sa upprepade han men utan väl.-jag insåg det inte förns ungefär två veckor efter vi gjort slut,att jag faktiskt fortfarande gillade dig.-men hur ska vi göra nu?,frågade han sedan.

-Jag vet inte,svarade jag.

-Jag vet,svarade han,du går från dig,till mig och sedan stannar du här och kollar på film,föreslog han.

15-20 minuter senare stod jag utanför hans dörr anfådd efter att ha sprungit den sista biten.

-Hej,sa han när han äntligen öppnade dörren.-kom in.

Jag gick in,tog av mig mina ytterkläder,det var rätt varmt men jag hade min jeansjacka ifall.

Han hade ställt fram popcorn och dricka på bordet som stod framför soffan och han hade lagt fram två filtar.

-Vilken film,frågade jag.

-Ehm,jag valde Paranormal Activity 2,sa han och log retligt eftersom han visste att jag hatade skräckfilmer.

Hela filmen satt jag och kramade mina ben,då det hände något hoppade jag till och Zach skrattade.

Framåt filmens slut blev jag bara tröttare,och tröttre.

Tillslut somnade jag tryggt,med huvudet lutat mot Zach's axel.

När vi kom ut från Forever 21,ser jag en blond tjej-kanske i min ålder-sitta nere på stranden,det såg ut som hon grät eftersom hon ''hoppade'' till lite sådär i mellanåt...

Jag bad mamma att vänta i bilen,jag gick fram till tjejen och när jag kommit närmre ser jag att det är Amy...

Natalias persperktiv:

Jag tittade tvekande på Amy. Tankarna for runt i mitt huvud.

''varför gråter hon?''

''vad är det med henne?''

''varför...''

Jag var tvungen att fråga.

- Amy... mumlade jag och satte mig brevid henne. -hur är det med dig? När Amy plötsligt fick syn på mig vände hon snabbt bort huvudet.

- Vad vill du? fräste hon.

- Jag vill veta hur det är med dig, sa jag.

- Låt mig vara, sa Amy.

- Men jag... sa jag men så tystnade jag. Varför var jag så snäll egentligen, det var ju Amy? Jag skulle precis resa mig och gå när Amy tog tag i min axel.

- Jag är så jävla avis på dig, mumlade hon. -du är så perfekt och du får allting, du har allting, du är populär.. hennes röst dog bort. Det hon hade sagt kom som en chock.

- Avis? frågade jag förvånat. -hur kan du vara avis på mig? Amy suckade snörvlande.

- Du har allting, sa hon.

- Vadå allting? frågade jag. -jag har inte al...

- Du har Zach, avbröt hon mig. -han är mitt allt. Jag sa ingenting, så det var Amy som fortsatte prata.

- Jag har alltid varit kär i honom, fortsatte hon. -ända sen jag först såg honom i 7:an... hon suckade lite för sig själv.

- Jag fick hänga med honom och Cameron, sa hon. -det var som himlen för mig, att få vara populär. Så blev jag och Zach tillsammans. Då var jag så glad man kunde bli. Men sen... Sen kommer du, bara från ingenstans! Hon reste sig hastigt upp.

- Du bara kommer där och så tar du allt, fräste hon argt. -du tog min plats bland dem populära, du tog Zach! Jag reste mig upp också.

- Du kan ta honom, sa jag. -vi är inte tillsammans längre.

- Det vet jag väl? sa Amy irriterat. -jag har koll på att om honom. Men tror du verkligen han vill bli tillsammans med mig nu? Nej, det vill han inte för det enda han tänker på är dig!

Det var nästan så jag inte kunde hänga med i vad Amy sa, hon pratade så snabbt och spottade fram orden. Även om det var fel tidpunkt att fråga, vad jag tvungen..

- Tänker Zach fortfarande på mig? frågade jag.

- Och pratar om dig, sa Amy. -det är det enda han gör! Natalia, natalia, natalia! Det är det enda man får höra! Även fast Amy var helt förkrossad kunde jag inte låta bli att bli lite glad. Zach gillade mig fortfarande..

- Gillar du honom? frågade Amy plötsligt.

- Va? frågade jag.

- Zach, sa Amy otåligt. -gillar du honom fortfarande? Det tog ett tag innan jag svarade.

- Ja, sa jag tillslut. -det gör jag. Det gjorde bara Amy mer argare.

- Synd, sa hon. -för Zach är min, du kan inte tro att du bara kan komma och ta honom, fattar du det?! Hon gick iväg utan att låta mig svara. Jag stod tyst kvar, men tankarna for omkring i huvudet.

''gillade jag verkligen Zach?''

''han gillade mig...''

''jag gillade honom''

''jag måste bli tillsammans med honom igen..''

Av: Isabelle! Tbx från Turkiet så nu blir det mkt skrivande på bloggen. Kommentera nu! :D

Del 30:

Zach:

Jag visste inte vad vi ville längre,jag hade åkt iväg med laget och medans det hade allt varit jättebra,vi skickade sms och ringde varandra.

Men nu när vi möttes så kändes allting så annorlunda.

Det var en vecka kvar till vi slutade skolan och det skulle bli sommarlov,alla längtade och hela skolan höll på att städa och röja undan allt.

Imorgon var det måndag och vi skulle till skolan.

Nästa dag:

Natalia:

Tea hade åkt hem och det var på gränsen att jag höll på att gömma hennes pass så att hon skulle kunna stanna längre,men jag var ju tvungen att låte henne åka..även om ingen ville.

Måndagen var seg som f*n om man får säga så?

Det började med att Amy och hennes knähundar skulle på mig,men det var något med Amy som inte riktigt stämde...hon kändes och såg annoulunda ut,men orka bry sig om det...

Josh var sjuk idag så jag hade ingen speciell att vara med,joo Zach,men vi höll oss på avstånd efter det som hänt igår,det var ju inte så att någon utav oss grät efter vad vi sagt eftersom det var vad vi båda ville,men det var ändå en spänd stämning.

Efter skolan hämtade mamma mig på skolan för att vi skulle åka och kolla på avslutningskläder.

Jag satt och tänkte på allt möjligt,och plötsligt kom Amy upp i mina tankar.

''hon såg annorlunda ut''

''har det hänt något?''

''äh varför bry mig,det är ju Amy''

''men joo,det var något,jag ska nog ta mod och fråga henne''

-HALLÅ!,jag ''väcktes'' av att mamma skrek åt mig med ett flin på läpparna.-jag frågade vad det är du vill ha på avslutningen?

-Jag vet inte,en klänning tror jag,svarade jag och tänkte efter.

När vi kom in till stan gick vi till nästan alla affärer,men inget passade mig.

Vi hade gått runt på stan,fram och tillbaka till olika affärer i 5 timmar,men jag hade fortfarande inte hittat något...'

När vi kom ut från Forever 21,ser jag en blond tjej-kanske i min ålder-sitta nere på stranden,det såg ut som hon grät eftersom hon ''hoppade'' till lite sådär i mellanåt...

Jag bad mamma att vänta i bilen,jag gick fram till tjejen och när jag kommit närmre ser jag att det är Amy...

Sååååå, nu är del 30 ute oxå...det svåraste var att min fantasi tog slut mitt i...

Hoppas det blir bra nu!!

Jag orkade inte rätta,så det kan vara några fel...säger förlåt för det!;)