Natalias persperktiv:

Dag två i skolan kändes inte alls lika hemsk. Idag väntade Tea på mig utanför skolan.

- Vad gjorde du igår? frågade hon när jag kom. -jag försökte ringa dig.

- Men jag gjorde inget speciellt, sa jag. -och jag har inte fått något missat samtal..

- Det måste vara något med din mobil, sa hon.

- Min nya? suckade jag. Tea nickade.

- Jag får lämna in den idag så får dem fixa den, sa jag. -kom nu så vi inte kommer försent. Vi skyndade oss upp för trappan och in till klassrummet. Nu var det slöjd och i vårat fall, träslöjd.

- Idag ska ni fortsätta med era olika arbeten, berättade mr Smith och ritade upp en skiss på tavlan. -när ni är klara med det kan ni göra dethär. En djup suck hördes från andra sidan av rummet.

- Vad ska vi med en brevlåda till? stönade Cameron. -det är väl enklare att bara åka och köpa en, och föresten vem har inte redan en sån hemma? Mr Smith svarade inte.

- Varsegoda och sätt igång, sa han. Jag tog fram mitt halvfärdiga fågelbo och tittade på ritningen. Dethär skulle omöjligt kunna bli ett bo för fåglar...

- Mr Smith? ropade jag. Han kom gående emot mig.

- Vad ville du? frågade han.

- Nu har jag sågat taket och de olika väggarna, men hur ska jag få ihop dem? frågade jag. Han undersökte mitt såkallade fågelhus.

- Hmm, mumlade han. -du måste borra där. Han tog en penna och målade dit en prick.

- Hur ska jag borra? frågade jag. Mr Smith pekade.

- Där borta, sa han. -med maskinen kan du borra, men kom ihåg att sätta i rätt skruv. Jag nickade och tog mina delar och gick bort till en av de maskiner som stod längs väggen i rummet. På en hylla ovanför låg säkert tjugo olika skruvar, jag hade ingen aning om vilken jag skulle använda. Så fick jag syn på mr Smith i ögonvrån och tog tag i hans arm.

- Mr Smith, vilken av skru... Zach tittade förvånat på mig.

- Förlåt, mumlade jag. -jag trodde du var mr Smith. Zach log.

- Tja, 100 år är jag inte men annars är jag väl rätt lik.. log han. Så tog han ner en skruv från hyllan.

- Denhär skruven, sa han och satte i den i maskinen. -det är den du ska ha.

- Okej tack, sa jag. -jag har alltid problem med.. så hejdade jag mig.

- Asså inte problem så utan... äum jag har problem med skruven, inget annat asså... jag blev helt stum. Zach tittade konstigt på mig.

- Ja.. jag har också problem, sa han. -asså med skruven.. Jag tittade generat ner i golvet.

- Jag.. tack för hjälpen, sa jag.

- Ingen orsak, sa Zach. -hejdå. Så gick han iväg till sin bänk och började tälja på en träbit. Fan, att jag alltid skulle hålla på, att jag inte kunde vara tyst någon gång!

Efter skolan

Jag tog cykeln till stan för att lämna in min mobil för lagning. Jag hade tagit med mig niohundra det borde räcka, det var ju inte så att min mobil var sönder i tusen delar, till skillnad från min gamla mobil som Cameron hade sönder. Jag gick fram till disken och la fram min mobil.

- Det är något fel på den, den tar inte emot samtal, sa jag. Mannen bakom disken tog upp den och tittade snabbt på den.

- Det kan vi fixa, sa han. -just nu har vi lite rea, så vi fixar den för femhundra. Jag gav honom fem hundralappar och han stoppade ner dem i kassan.

- Dethär tar inte lång tid, försäkrade han mig. -kom tillbaka om en timme så är det klart. Jag nickade och lämnade affären. Vad skulle jag göra i en timme? Visserligen hade jag mina fyrahundra kronor kvar men jag var inte på humör för att köpa kläder. Jag var inte heller sugen på godis eller en iskall glass. Så jag satte mig på bänken utanför och läste en tidning i väntan på att mobilen skulle bli klar. Så fick jag syn på Zach inne i klädaffären. Hans mamma stod och pekade på kläder, men han skakade bara på huvudet. Så pekade han på en tröja, men hans mamma skakade bara på huvudet. Så kom pappan in i butiken. Så kom jag och tänka på vad Zach sagt hos mentorn. Om det nu var Zach skulle det nog snart bli bråk...

Zachs persperktiv:

- Den då? Mamma pekade på ännu en randig skjorta.

- Nej har jag ju sagt! fräste jag.

- Men varför inte? frågade hon. -du passar i den.

- Det vet du inte, sa jag. -för jag har aldrig testat den och kommer aldrig heller att göra. Mamma suckade.

- Du är helt otrolig, suckade hon. -du bryr dig inte om skolan, men om kläder bryr du dig!

- Jag bryr mig visst om skolan! sa jag argt. -varför tror du annars jag går dit varje dag?!

- Har du sett dina betyg på sistonde? frågade mamma irriterat. -de är inte bra!

- Men det är ju för att jag inte kan koncentrera mig på läxor och när jag ska plugga för att du och pappa bara skriker hela tiden! nästan skrek jag. Så kom pappa in. Han bar på en påse full med kläder.

- Denhär köpte jag åt dig, sa han och höll fram en tröja framför mig.

- Snygg, sa jag men mamma bara skakade på huvudet.

- Dendär kan han ju inte ha fattar du väl? fräste hon. -han ska väl se ut som en normal person?!

- Låt grabben ha på sig vad han vill! sa pappa och tryckte tröjan i famnen på mig.

- Men han ska inte se ut sådär! klagade mamma.

- Men om du får bestämma ska han väl gå runt i tantiga klänningar?! skrek pappa. -han är fan en kille! Jag ville bara försvinna. Klart dem skulle hålla på.

- Kan ni inte sluta? frågade jag. -vi är i en affär...

- Håll dig utanför dethär, sa mamma. -gå och köp en glass eller något, du har ju pengar. Jag lämnade affären och gick iväg för att köpa en glass. Det blev en trekulors chokladglass. Så satte jag mig på en bänk. Så plöstligt slog det mig att det satt någon brevid mig.

- Hej, sa jag. Tidningen togs bort från hennes ansikte.

- Hej Zach...

Skrivet av Isabelle. Kommentera nu !! :D

 

Tintin Belisida

30 juni 2011 16:45

Bra del.

http://elisannw.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gjorde ett nytt  lösenord och loggade in,först läste jag sista delan på ''sweet Highschool'' och jag blev förvånad hur bra den faktiskt var,egoistiskt,tack jag vet.. Sen tittade jag på statistiken,3 stycken? förvånande många för att inte ha s...

Hej hej!   Jag har funderat fram och tillbaka och nu har jag bestämt mig. Jag ska byta till blogg.se.... Jag kommer alltså då heta einoveller.blogg.se istället. Jag hoppas med glädje att ni fortfarande kommer att läsa? Hoppas ni inte blir...

Hannah:   Justin och jag satt och kollade på film när han plötsligt pausade och kollade allvarligt på mig. ''Middag,ikväll?'' frågade han med ''stone face''. ''Ehm jag vet inte'' skojade jag med honom. ''Oh come om,jag vet att du vill!'' sa...

   Hannah: Jag vaknade nästa dag,med Justin brevid mig. Jag hade inget minne utav att han somnat hos mig,bara att jag bad honom stanna och titta på film... Vi måste somnat båda två? Ett gäspande hördes från min sida och jag vände huvudet  m...

Justin:   Idag hade jag tillbringat min dag med familjen,det är kul att få vara med familjen och vänner efter att varit borta i så många månader. Min kärlek för Hannah har bara växt sig större,jag går runt och tänker på henne varenda dag. Och...