Justin,uppe på sjukhuset:

Jag satt utanför och väntade på att nån skulle komma ut från operationsrummet och säga att hon skulle klara sig.

''Hey,hon klarar sig'' sa Kenny och klappade mig på axeln.

''Det var ju tur att vi hittade henne,men ärligt Justin,vi känner inte den här tjejen?'' sa han sen och ryckte på axlarna.

''Jag ska vänta här tills hon vaknar'' sa jag bestämt och kollade på Kenny.

''Visst,jag går och sätter mig med Pattie i cafét.

Jag mummlade ett svar tillbaka innan Kenny försvann bort bakom hörnet.

1 timme senare:

''Ursäkta herrn'' sa en tjus röst och jag vaknade upp från mina taknar.

''jaa''sa jag och harklad mig medans jag reste mig upp från golvet där jag hade placerat mig igårkväll.

''Är du familjemedlem till Hannah?'' frågade hon och bläddrade igenom sina papper.

''Ehm jaa,eller nej jag typ hittade henne i vattnet igår'' svarade jag och kliade mig i bakhuvudet.

''Okej,vet du vart hennes föräldrar är eller så?''frågade hon.

''Nej tyvärr''svarade jag.

''Okej vi tar reda på det men hon har vaknat till nu om ni ville träffa henne''

''Okej tack'' svarade jag och hon log innan hon fortsatte bortåt.

Hannah:

Jag öppnade sakta ögonen men det var jobbigt,det gjorde ont på nåt sätt.

Jag tittade mig omkring men kände inte igen mig.

Dörren in till rummet öppnades och jag försökte se vem det var.

''Pappa?'' frågade jag med en hes röst.

Personen visade sig.

''Ehm nej,det är jag Justin'' sa han och log ett snett leende.

Justin:

''Haha var det du som typ gjorde bort dig i förrgår,var det va?'' frågade hon och skrattade.

Det pirrade till i magen när hon gjorde det.

Jag nickade och log generat.

''Jag antar att det var du som räddade mig'' sa hon efter ett tag.

Jag kollade in i hennes bruna ögon.

''Ehm..jaa det kan man väl säga'' svarade jag och var tvungen att titta bort för att inte slänga ur mig hur vackra hennes ögon var.

''Då kan jag inget mer än att tacka dig,Justin'' sa hon och lyfte lite på sig men det såg ut som om det gjorde väldigt ont.

''Kanske lite pinsamt men kan du böja dig fram till mig'' frågade hon och rodnade lite.

Jag lutade mig fram mot henne.

''Lite närmre'' sa hon och fnissade.

Jag lutade mig ännu närmre och och hon gav mig en puss på kinden.

Det pirrade till i magen och jag var tvungen att hålla mig i för att inte ramla omkull.

''Haha hur är det'' frågade hon och jag vände huvudet mot henne och jag blev mött utav ett par glittrande bruna ögon.

''Det är bra'' svarade jag och var väldigt nära hennes ansikte.

''Bra'' sa hon och jag kände hennes andedräkt mot mina läppar.

Jag kollade in i hennes bruna ögon för tredje gången och nu kunde jag inte hålla mig.

''Har du en karta,jag håller nämnligen på att gå vilse i dina ögon'' sa jag allvarligt men ändå lite på skoj.

''haha nej,tyvärr Bieber''svarade hon och log,''men har du en livboj,för jag drunknar i dina'' sa hon sedan och jag log ett brett leende.

Hon lyfte på huvudet och gav mig ännu en puss på kinden,fast den här gången lite närmre läpparna eftersom hon inte nådde fram till kinden.

''För att du räddade mig'' sa hon sedan.

__________________________________________________________________

By Emma.

Jag är ledsen att den inte kommit ut tidigare,men skolan har börjat och som jag sagt så kanske det blir äsmre uppdatering.

Men jag gör allt jag kan och hinner.

Sen ska jag väl dela med mig och säga att min lilla kanin gick bort igår,fast hon bara var 1 år...(det rimma lite) hon var helt frisk men jag kan säga att jag hatar rävar nu!

Då kanske ni fattar att hon blev tagen utav räven,men hon var nämnligen hos ett par kompisar ute på landet,så vi hade inte henne här hemma hos mig så att säga...

Men ni kan väl kommentera vad ni tycker om noveller hittils,och förlåt för att det nästan bara blev Justins perspektiv,men jag hade skrivit Hannah i slutet,men sen så blev det fel coh jag orkade inte ändra allt så det blev såhär?

Kram Emma!!