Del 30:

Zach:

Jag visste inte vad vi ville längre,jag hade åkt iväg med laget och medans det hade allt varit jättebra,vi skickade sms och ringde varandra.

Men nu när vi möttes så kändes allting så annorlunda.

Det var en vecka kvar till vi slutade skolan och det skulle bli sommarlov,alla längtade och hela skolan höll på att städa och röja undan allt.

Imorgon var det måndag och vi skulle till skolan.

Nästa dag:

Natalia:

Tea hade åkt hem och det var på gränsen att jag höll på att gömma hennes pass så att hon skulle kunna stanna längre,men jag var ju tvungen att låte henne åka..även om ingen ville.

Måndagen var seg som f*n om man får säga så?

Det började med att Amy och hennes knähundar skulle på mig,men det var något med Amy som inte riktigt stämde...hon kändes och såg annoulunda ut,men orka bry sig om det...

Josh var sjuk idag så jag hade ingen speciell att vara med,joo Zach,men vi höll oss på avstånd efter det som hänt igår,det var ju inte så att någon utav oss grät efter vad vi sagt eftersom det var vad vi båda ville,men det var ändå en spänd stämning.

Efter skolan hämtade mamma mig på skolan för att vi skulle åka och kolla på avslutningskläder.

Jag satt och tänkte på allt möjligt,och plötsligt kom Amy upp i mina tankar.

''hon såg annorlunda ut''

''har det hänt något?''

''äh varför bry mig,det är ju Amy''

''men joo,det var något,jag ska nog ta mod och fråga henne''

-HALLÅ!,jag ''väcktes'' av att mamma skrek åt mig med ett flin på läpparna.-jag frågade vad det är du vill ha på avslutningen?

-Jag vet inte,en klänning tror jag,svarade jag och tänkte efter.

När vi kom in till stan gick vi till nästan alla affärer,men inget passade mig.

Vi hade gått runt på stan,fram och tillbaka till olika affärer i 5 timmar,men jag hade fortfarande inte hittat något...'

När vi kom ut från Forever 21,ser jag en blond tjej-kanske i min ålder-sitta nere på stranden,det såg ut som hon grät eftersom hon ''hoppade'' till lite sådär i mellanåt...

Jag bad mamma att vänta i bilen,jag gick fram till tjejen och när jag kommit närmre ser jag att det är Amy...

Sååååå, nu är del 30 ute oxå...det svåraste var att min fantasi tog slut mitt i...

Hoppas det blir bra nu!!

Jag orkade inte rätta,så det kan vara några fel...säger förlåt för det!;)

När vi gick ut från Starbucks,skulle vi gå åt höger.

Så klantig som jag är,när jag skulle gå åt höger,går jag rakt in i en person.

Jag skulle presic säga förlåt när jag lyfter huvudet och möter ett välbekant ansikte...

Del: 29

Zach's perspektiv:

Jag hade kommit hem tidigt på lördag morgonen,jag vaar påväg till Starbucks för att köpa färskpressad juice när jag går in i någon.

Jag kollar upp från min mobil och möter ett par glittrande mörkbruna ögon,jag visste direkt vem det var,ingen hade så fina ögon som...Natalia.

*jag harklade mig*

-Natalia,ehm det var längesen,sa jag och flyttade mig åt sidan så en mamma med barnvagn kunde passera.

-Ehm,jaa det var längesen,svarade hon.

-Ursäkta att jag avbryter men vi var faktiskt påvg hem,hörde jag en tjejröst säga bakom Natalia,jag såg inte riktigt vem det var.

-Jaa,jag ska väl gå in,men...vi får ses nån dag,sa jag.

-jaa,hejdå Zach,svarade hon och log.

Tea's perspektiv:

Jag hade sett Natalias ansiktsuttryck när hon krockat med Zach.

Men liksom,var de inte tillsammans?

De såg ut som om de var främlingar för varanda

-Varför kramades ni inte eller nåt?,frågade jag och vände mig mot Natalia.

Hon svarade inte.

-Hallåå,svara din dagdrömmare,sa jag och skrattade lite.

-Vah,sa hon lite förvånat.

-Varför betedde ni er som främlingar,frågade jag

-Gjorde vi,svarade hon, men hon visste exakt vad jag menade.

-Du vet vad jag menar svara nu,sa jag och lät lite allvarligare.

-Jaa,men allvarligt,jag vet inte varför,svarade hon och ryckte på axlarna.

Natalias perspektiv:

Senare på kvällen när Tea gått hem så ringde Zach.

Jag tror inte att vi vill samma sak längre,så vi bestämde oss för att göra slut...

BY:Emma

En timme kvar,sedan ska del 30 oxå vara ute på bloggen!

Ska göra mitt bästa!,hoppas ni uppskattar det nu!

-Haha du e rolig du,sa jag och log stort.

När vi satt i taxin i beställt så var jag så trött så jag skulle kunna somna vilken sekund som helst,men mina tankar höll mig vaken.

''undra vad Zach hade tänkt göra om vi inte skulle fått punktering''

''undra om det finns någon på hela jorden som är lyckligare än mig?''

''finns det nån som är mer underbar än Zach?''...

DEL 28:

3 månader senare:

Natalia:

Jag stod i badrummet och kollade mig i spegeln,var jag verkligen vacker?

Jag tog av mig min pyjamas och klev in i duschen,jag lät vattnet stå på när jag skulle schamponera håret,jag tog upp flaskan och när jag presic skulle hälla i handen,plingade det på dörren.

''varför just nu?'',tänkte jag.

Jag virade en blå handduk runt kroppen och sprang ner till dörren.Det plingade för andra gången.

-Jag kommer!,skrek jag medans jag rättade till handduken.

Jag öppnade dörren och tappade hakan när jag såg vem som stod utanför...

-TEA,sa jag förvånat och nästan hoppade upp i famnen på henne, så jag höll på att tappa handduken.

-Oj,hej på dig med,sa hon och skrattade.

Jag hade saknat hennes fina skratt.

-Vad gör du här?,frågade jag och klev åt sidan så hon kunde komma in.

-Tänkte bara hälsa på världens bästa kompis,sa hon och log.-men jag kan gå igen om du vill.

-Glöm det,du stannar här,sa jag och lät bestämd.

-Ehm,duschade du,frågade hon och granskade min ''klädsel''.

-Jaa,men jag...eeeh,jag duschar snabbt,sa jag och sprang upp för trappan men stannade i mitten.-du kan ta min dator om du vill,du vet hur man sätter på den.

Efter duschen tog jag på mig en randig tröja,shorts och lite smycken.   

Jag flätade mit hår i två flätor och lät dom hänga över axlarna.

-Så nu är jag klar,sa jag när jag gick ner till Tea som satt i soffan med min laptop i knät.

-Okej,såå vad vill du göra,frågade hon och stängde av datorn efter sig.

-Vi kanske kan gå en sväng på stan,föreslog jag.

När vi kommit fram till stan gick vi direkt till forever 21,våran favorit affär!

-Sååå,jag hörde att det var något mellan dig och Zach,tillslut,sa hon och puffade till mig lite lätt åt sidan.

-Jaa,men jag vet inte,vi har inte sett varandra på 1½ månad nu så jag vet inte riktigt hur vi känner längre,visst vi har sms:at och pratat över telefon men inget mer,sa jag och kollade på en fin tröja som det stod ''do you like what you see'' på.

-Okej,vart är han då,frågade hon.

-Jag vet inte exakt vad han skulle göra,jag tror han skulle iväg med familjen eller så var det laget.-äh,skitsamma,iallafall men de skulle åka typ på en resa någonstans och ''utveckla'' basketen och så...inget som jag brur mig speciellt mycket om,svarade jag.

-Jaha,men då måste det ju varit med laget eftersom de skulle ''utveckla'' ,det där,sa hon och log ett snett leende.

Vi kom ut från affären med en påse var.

-Ska vi ta nåt och dricka ,frågade jag.-jag håller på at dö!

-Jaa visst,vi kan gå in på Starbucks,sa hon och pekade.

Vi beställde varsin dricka och bestämde oss för att åka hem till mig och sola,det var rätt varmt här i Los Angeles framåt sommaren.

När vi gick ut från Starbucks,skulle vi gå åt höger.

Så klantig som jag är,när jag skulle gå åt höger,går jag rakt in i en person.

Jag skulle presic säga förlåt när jag lyfter huvudet och möter ett välbekant ansikte...

By:Emma!

Förlåt,ni skulle fått den här igår,men den blev aldrig gjord...

Ikväll,eller imorgon (inte säker) kommer Isabelle hem så då skriver hon antagligen en men en sak ska jag lova innan dess:

Innan klocakn slår 22.00 ikväll...så ska ni ha fått del 29 och del 30!!

Ska göra mitt allra bästa!