- Zach, sa Amy otåligt. -gillar du honom fortfarande? Det tog ett tag innan jag svarade.

- Ja, sa jag tillslut. -det gör jag. Det gjorde bara Amy mer argare.

- Synd, sa hon. -för Zach är min, du kan inte tro att du bara kan komma och ta honom, fattar du det?! Hon gick iväg utan att låta mig svara. Jag stod tyst kvar, men tankarna for omkring i huvudet.

''gillade jag verkligen Zach?''

''han gillade mig...''

''jag gillade honom''

''jag måste bli tillsammans med honom igen..''

Zachs persperktiv:

Jag kunde inte rå för det, men jag saknade verkligen Natalia. Det var som om att när jag inte hade henne ville jag bara ha henne mer. Cameron var säkert trött på att jag bara pratade om henne men det var det enda jag kunde komma på att prata om.

-Okej kompis,du måste sluta snacka om tjejen nu,utbrast Cameron helt plötsligt.

-Men det är inte så lätt som du tror,svarade jag och med en suck satte jag mig i soffan.

-Jag vet,men hon är det enda du pratar om hela tiden,det är bara Natalia,Natalia,Natalia...jag känner inte igen dig längre,sa han och man såg att han menade vad han sa.-Jag måste gå,vi ses imorgon.

När han hade gått ut genom dörren ringde min mobil,jag tog upp den ur min byxficka och kollade på displayen.

''Natalia<3'',stod det.

Natalia:

Jag hade bestämt mig för att ringa honom,eller ska jag sms:a,nee jag ringer,eller föressten,jag sms:ar.

Nee,nu ringer jag,jag tvekade men slog sedan numret.

''Klockan var runt sju så han borde inte sova iallafall'',tänkte jag.

*piiip,piiiip,piiip*

signalera gick,och sedan hörde jag hans röst.

-Hallå,svarade han.

-Hej,det är jag,igen.-Jag ska säga det här ganska snabbt,jag pratade med Amy-ovanligt,jag vet- men jag såg henne på stranden och så gick jag fram och ja...,sa jag lite för snabbt. 

-Okej,fortsätt,sa han och skrattade lite.

-Joo saken är att hon sa något som fick mig att vakna till,du vet att jag gillar dig,och jag ska inte avslöja vad hon sa exakt men en sak hon sa var att det enda du pratade om var mig,jag gör detsamma fast jag tänker på dig,inte pratar...

-joo,det är väl sant,sa han.

-Väl?,kommenterade jag.

-Det är sant,sa upprepade han men utan väl.-jag insåg det inte förns ungefär två veckor efter vi gjort slut,att jag faktiskt fortfarande gillade dig.-men hur ska vi göra nu?,frågade han sedan.

-Jag vet inte,svarade jag.

-Jag vet,svarade han,du går från dig,till mig och sedan stannar du här och kollar på film,föreslog han.

15-20 minuter senare stod jag utanför hans dörr anfådd efter att ha sprungit den sista biten.

-Hej,sa han när han äntligen öppnade dörren.-kom in.

Jag gick in,tog av mig mina ytterkläder,det var rätt varmt men jag hade min jeansjacka ifall.

Han hade ställt fram popcorn och dricka på bordet som stod framför soffan och han hade lagt fram två filtar.

-Vilken film,frågade jag.

-Ehm,jag valde Paranormal Activity 2,sa han och log retligt eftersom han visste att jag hatade skräckfilmer.

Hela filmen satt jag och kramade mina ben,då det hände något hoppade jag till och Zach skrattade.

Framåt filmens slut blev jag bara tröttare,och tröttre.

Tillslut somnade jag tryggt,med huvudet lutat mot Zach's axel.